|
Munkedals
Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred ”på Skogen”
Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss
Hembygdsförening, bildad 1930 av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB,
och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960. Båda dessa organisationer
hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen
som mest har haft över 600.
Hembygdsnämnden
intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid
den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är
filosofen Pontus Wikners barndomshem och man tyckte att hans minne borde
hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en
minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod
gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964
tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage
rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan
restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så
kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria
och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen
med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot
sjön.
1970 uppfördes för
första gången skådespelet om Wikner, författat och regisserat av Alfred
Carlsson, och det var så namnet ”Wiknerspelen” kom till. Bygdespelet
ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av
brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen
ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en
traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i
bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset
och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har
publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana
artistframträdanden.
I början av
70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken
iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag
såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till
föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten.
Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel
pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns
också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för
hembygdsforskare.
1990 startades en
omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal
hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras,
beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt:
Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som
bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 – 1952. När vi är klara
med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo
Ryr.
Ett fruktbart
samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen
donerade den kända fotografen Selma Sahlbergs negativsamling till
Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens
bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser,
byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av
materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.
|